När det händer mycket och man inte riktigt hinner med, livet känns tufft och man får som en dimma framför ögonen. Så säger man inte så mycket, försöker bara reda ut allt som händer i huvudet, man fortsätter leva och göra det som behövs. Tillslut så väcks man av något. Några ord eller en händelse som gör att man känner sig levande igen. Då kan man börja om. Se och göra det som gör en lycklig. Ser plötsligt fram emot saker som kändes jobbiga, ser möjligheter och tillfällen. Man ser allt det underbara som finns runt omkring. Kanske känner man sig starkare än förut eller bara lite visare.