Plötsligt slår det mig att det är kroppar vi går och bär. Kom ihåg hur fantastiskt och underbart det är. Ditt hjärta som pumpar runt allt ditt blod, förhoppningsvis regelbundet och fint. Din mage som bryter ner det som får dig att gå runt och som din kropp sen fördelar dit du behöver det som mest. Din hjärna som skickar och tar emot miljontals impulser varje dag. Du blir blir varse om din kropp ibland, kanske när din mage låter, när du blir stressad och uppjagad av ditt adrenalinrus eller när delar av din kropp smärtar och värker. Sällan uppskattar vi den i sin helhet. Lyssnar vi på den?

Hur medveten är du om din kropp?