That´s life

Senaste inläggen

Av Veronica - 7 juni 2009 21:38

6/6 lördag.

Åh mööör efter två kvällar av fest, sång och dans. Såå trött. Upp för att förbereda det sista inför syrrans 20års kalas för släkten hos oss. Syrran kom vid 12. Mamma och Ulf kom vid 13 och resten kom vid 17. Hela tjocka släkten! Var kul att träffa allihop! Kvällen avslutades med kortspel, jag, syrran, Mathias, Emil och pappa körde chicago till över 00. Vi verkade nog halvfulla allihopa för vi var såå trött. Jag skrev poängen och det var nog mindre lyckat. Frågade efter varje omgång vem som vann....


Puttinuttiparet...


Av Veronica - 7 juni 2009 21:27

6/6 fredag.

Frågan om jag orkade iväg på fest såhär efter klassfest var besvarad. Jajjamen! Är man partydrottning så är man! :P Syrran har ju faktiskt fyllt 20år!! GRATTIS! Paparabaabaraaa!! Men egentligen är hon ju sådär...15år i mina ögon...

Så hade man ju barnvakt av pappa också eftersom han var utkörd ifrån hans lägenhet som blev festlokal för en kväll. Singstar var givet och jordgubbsglassdrinkar likaså. De var förövrigt läskigt goda. Tydligen var jag mest aktiv den kvällen men det kan jag väl inte tänka mig.

Grannen ovanför kom ner en gång och plingade på och syrran gick och öppnade. Han frågade vem som fyllde år, grattade och sa att han var less på våran musik och gav oss en CD-skiva med annan musik. Haha! Det kan man ju tolka som man vill...

Trevligt var det och vi följde med en sväng på krogen också. Var ju ett tag sedan.. BK en sväng och sen olearýs. Sen tog jag och Mathias taxi hem för att skrämma livet ur pappa som låg och sov i soffan. ; ) Sorry pappsen!

Av Veronica - 7 juni 2009 21:18

4/6-torsdag. Klassfest så det stod härliga till. Så kul jag hade, tyckte det blev riktigt lyckat. Även om vädret var dåligt och vi bara var tre som grillade *haha* tre tjejer skulle lyckas få till eld.... Inte så konstigt man inte kan heller, det är ju inte så att man fått chansen. Inte skulle jag då höra av Mathias "hurrudu kan du tända på grillen...". Njä skulle nog inte hända..


Kvällen bestod av singstar, singstar och åter..singstar. Sen blev det lite dans också... ; ) Och ett tal blev det också, som nästan fick folk att börja gråta... Men det var fint och vi förstod innebörden allihopa tror jag. Det var en lagom kväll, kul att träffa dessa människor utanför mittuniversitetet. Och att det var i alla åldrar mellan 20-49år var ju helt underbart. Tack allihopa för en underbar kväll!


/Sen var det ju palliativ tentan också och det kändes...bra men ändå en underlig känsla av att inte ha en aning om hur det gick. Beror på om man fattat rätt och hur den rättas.../

Av Veronica - 31 maj 2009 00:59

vilken sjukt sjuk och rolig kväll med tjejerna jag haft. Sofia, Nina, Anna, Ayan och jag åt på casino. Vi frågade ihjäl servitörerna, flirtade med "gubbar" och skrattade så att nästan tårarna rann. En underbar kväll alltså.

Jag drack världens godaste drink, strawbarrycoco. Och så delade jag ett vitt vin med Anna och Sofia, särskillt utvalt efter konstnaden. Vad är det billigaste ni har?...och så fick det bli det. Så är det att vara student.

Maten var...sådär. Fanns TRE rätter att välja mellan, sådär som det är på "fina" restauranger. Jag var den enda som inte tyckte om min mat, Gös tog jag...med någon sorts mos. Det smakade iaf karamell och smör.Uhh

Lagomt att åka hem vid 12, nu vill jag sova....å vad skönt...


Av Veronica - 29 maj 2009 22:45

Just nu ligger tre stycken i min soffa och sover. Syrran, Emil och Olivia. Syrran ska upp och jobba imorgon..haha antar att jag bör väcka de här knäppgökarna snart. Teo sover också fast i sängen. Mathias jobbade över idag...sådär snart 7h hittills.


Vi har försökt grillat utan vårt grillgeni Mathias ikväll, det gick väl...tillslut. Gott och så gjorde vi en rabarberpaj också, mums!


Heeelg. Imorgon ska jag sova...snälla låt mig få sova lite imorgon! Kvällen spendaras med middag på kasinot med tjejgänget :D Ska klämma in lite smärtläsning imellan sovningen och ätningen...



Emil: "du...vi måste...kliva upp nu och fara hem"

Syrran: "mmm"

........

*snark*

Av Veronica - 28 maj 2009 18:40

Snaark. Hämtade barnen 14 efter plugget i bibblan och nu sitter jag här igen..sedan 17. Har läst 15sidor på 1,5h...seegt...men det är ju fullmatning i skallen! Bara 56sidor kvar. Det betyder alltså 5,6h till så är jag klar med den här boken...Pust och stön! Har bara timlån och har kvällen på måndag och onsdagen på mig. Men jag har ju tentan på torsdag...lite tajt!

Men den här boken verkar sjukt orelevant...


Det har blivit 14st A4 med information till tentan från två böcker hittills.


Jag vill äta tårta, har varit sugen på tårta i en vecka nu, recept på sockerkaksbotten har legat uppe på datorn den tiden också! Och grädden jag tänkte använda går ut idag.


Igår la jag barnen 20, haha hade någon sorts dröm om att få de att sova till kl 21 så att jag kunde kolla på greys helt för mig själv. Förstår inte att jag kan vara så dum ibland. Olivia somnade iof, men Teo var helt tokig. 22.30 vaknade jag av att han låg still...då hade han somnat. Så var det bara att försöka få ur sina intorkade linser ur ögonen och greppa tandborsten. Sov som en stock sen helt utmattad. Det är häftigt att man kan bli utmattad av att bara ligga ner brevid ett yrväder.

Olivia vaknade som en solstråle imorse, hon har nog aldrig varit så pigg. Teo skrek som en stucken gris att han minsan inte skulle upp, eller se på barnprogram eller ta på sig kläder eller borsta tänderna. Så var man den där jätte tålmodiga mamman som älskar mårnar ända tills man kommer till skolan och vill sova på tanjentbordet.


Korten jag beställt kom idag, 10X15kort bara, men två av dem blev med avkapade huvudet. Öhm...snyggt dopfoto ; ) Nu när jag tänker hur fint kortet blir skrattade jag för mig själv och tjejen som sitter mitt emot mig i datasalen tycker nog att jag är rätt vrickad....åh vilken tur..hon hade hörlurar...


Av Veronica - 27 maj 2009 12:02

Besöket på förskolan gick bra. Det var fina lokaler och mysig miljö. Pratade mest med en förskolelärare och hon verkar ha bra värderingar (hoppas att de andra har samma). Jag satt länge och frågade ut henne. När jag hämtat barnen tog vi en sväng dit allihopa och barnen var helt galna i gården. De ville inte därifrån och Teo hittade kompisar på en gång. Barnen verkar så glada! Det tyckte jag mest om, för det tyder ju gott. De lekte för fullt och personalen var utspridda och pratade med barnen. Så jag fick ett gott intryck. Hon berättade att de var noga att ta undan barnet om de gjorde något som de inte fick, och pratade med det. Till och med tänkte de på att inte ropa "Kalle..så där får man inte göra.." just för att om det är samma barn som gör saker hela tiden så klingar till slut "Kalle" fult i de andra barnens öron och att det tillslut var Kalle som gjort allting så fort det var någonting. Smart! Jag blev störtimponerad. DÅ har man reflekterat! Vad glad jag blev, jag hade nog mungipor upp till öronen! Men när jag tog upp att de på det andra dagis lärt barnen och slå tillbaka blev hon liksom lite besvärad, hon sa att de på det här dagiset lär barnen att putta undan om någon bits, om barnet är för tillbakadraget. Och hon verkade bli lite orolig för att jag inte skulle tycka om det heller. Men det är ju verkligen helt olika saker! Det är klart man får försvara sig! Om det skulle göras om till samma sak så skulle det snarare vara så att de lärde barnen att bita tillbaka och det gör de ju inte...haha det skulle se ut!


Ja, lite oro har släppt. Ändå är jag orolig eftersom första samtalet på dagiset de går på nu också lät så himla bra. Men den här gången har jag frågat mer ingående..så jag borde inte vara orolig. På inskolningen ska jag vara som en hök dock!


Nu sitter jag på skolan, har timlånat böckerna i palliativ vård, har tentan på torsdag nästa vecka och nu öppnar jag böckerna för första gången. Men det är inte såå himla mycket tycker jag. Jag är dock såå trött, jag fattar inte varför jag är så trött. Järntabletter, tror jag att jag ska införskaffa mig. Jag låg och vilade hela eftermiddagen igår helt utslagen.


Igår var jag på stan också och köpte skor och foundation (wow jag köpte smink) och åt lunch med mammi. Träffar mamma så sällan. Hon har så mycket på gång med båt, stuga, karl, barn och bonusbarn. Var mysigt att sitta och prata en stund och när vi tittade på klockan så var den halv två...vi hade suttit i 1,5h. Lång lunch mamma fick.


Av Veronica - 26 maj 2009 08:38

Jag har precis lämnat barnen på dagis och sitter på skolan. kl 10 ska jag till barnens nya förskola, alltså den de inte börjat på än..vi har ju fått plats nu nära hemmet. Jag kontaktade ju dem och ville kolla hur de hade det under en dag och nu har dagen kommit. Jag är nervös. Jag är rädd att det ska vara skit där också, är rädd att behöva lämna barnen till ett otryggt ställe. Det här är mitt liv, att barnen ska ha det bra. Det är mitt liv på spel och det är deras vardag de närmaste åren. Det är så viktigt. Jag har skrivit upp frågor.


Jag förstår inte, jag tyckte inte att jag begär mycket. Det konstiga är att det på något sätt har blivit åsidosatt det här med att barnen faktiskt ska ha roligt på dagis. Istället är det uppfostring och lärande. Säger en fröken "kasta inte riset, då får du ingen mat, då får du sitta i vagnen" är det en ren uppfostringsteknik. Jag använder det inte, varför ska de få göra det? Ingen har rätt att straffa mitt barn. Jag tror inte på straff (bara konsekvenser om det görs på rätt sätt) och det ska respekteras. Precis som barn som inte äter griskött inte behöver äta det på dagis.


Jag hoppas att förskolepersonalen inte visar mina barn hur man slår tillbaka (rent fysiskt), jag hoppas att de inte straffar dem med att sitta och fundera över vad de gjort eller att de inte får någon mat. Jag hoppas att de lyssnar på mina barn precis som de vill att barnen ska lyssna på dem. Jag hoppas att personalen kan se mina barn som de är och inte för deras ålder. Jag hoppas att de lär mina barn hur de har kul och inte har onödiga regler som gör att barnen känner sig inträngda och oerhört begränsade i sin lek. Jag hoppas att de kan avleda och sysselsätta dom när de är trötta eller ledsna. Jag hoppas att de kan förstå hur ett barn fungerar, att de inte har ett konsekvenstänkande utan behöver höra vad som är rätt om så hundra gånger. Jag hoppas att de kan få barnen att känna sig trygga och stolta över sig själva.

Ovido - Quiz & Flashcards