Dagen bestod av pediatrik och en otroligt häftig föreläsning om personlighetsstörningar som te.x psykopater. Det är konstigt hur det kan bli, jag anser att alla borde fått ta del av den föreläsningen jag fick i eftermiddag. En stor del av våra våldsbrott får sin förklaring och våldsbrott har nog en och annan en åsikt om. Och hur det funkar med att bli dömd till psykiatrisk vård och till fängelse, fick jag en helt ny bild av. En farlig människa ska inte sitta i fängelse är min nya tanke, för den människan kommer ut, det är stört omöjligt på en psykiatrisk klinik om man anser att människan är en risk för samhället.

Efter föreläsningen var det inte bara jag som var lite skakad, det är en massa farligt folk där ute, en släpptes för bara någon vecka sedan. Samtidigt som man förstår bättre folk som man kanske tycker är konstiga och avvikande.

En sak jag lärde mig om psykopater som kanske inte är helt ny men blev riktigt bekräftad är att en psykopat inte känner känslor, att den inte kan bli lärd att känna medkänsla. Ju mer en psykopat blir vårdad genom att bli lärd vad som bör väcka känslor och försöka få honom till att känna, ju farligare blir den..eftersom de lär sig att lura människor att den känner. Alltså, en psykopat förblir en psykopat.

Granen står klar och luckorna till köket är snart på allihopa. Bara handtagen som ska dit nu. Det blir ett evigt städande nu fram till jul. Julklapparna är nästan klara, köpte några idag med svärmor, hittade faktiskt något till Krille tillslut! Var en härlig dag på stan idag, inte stressig och inga barn som gnällde och skrek *ler*.

Fick en jätte fin klänning till Olivia av Annette, som hon ska ha på sig på julafton.

Imorgon blir det handtagsättning och köpa sista julklapparna, extrasystern Sandra ska jag hitta något till samt morgonpaket till Olivia och så ska jag köpa en lego starwars till Teo  :)  Kvällen spenderas med syrran med någon film och snacks.

"pratar jag till Gud är det helt okej, pratar Gud till mig så är jag galen" sa dom på en film om att höra röster på dagens förmiddagslektion. Det skulle ju såklart vara lite oroväckande om någon påstådde sig höra guds uppmaningar ordagrant i huvudet, en medelålders man liksom som fanns i huvudet. Ändå borde ju detta inte vara det minsta konstigt för de som tror på gud. Konstigt att de skulle reagera negativt om någon plötsligt skulle få ett svar...borde ju ses som ett mirakel och inte ett tecken på sinnessjuka. Det får mig att fundera på om folk verkligen tror på gud eller bara använder det som ett skydd/tröst/försvar.

Orkar inte filosofera längre än så...

Luciafirandet är ju förbi, måste visa några bilder på detta..

Jag finner det svårt att inte lägga mig i när något ska göras. Som köket vi gör nu, jag vill se till att det blir rätt. Ibland måste man lita på andra och sen om det blir misstag så är det ju något man lär sig av. Och jag är ju verkligen inte en byggexpert :D Men jag är bra på att tänka logiskt ibland. Jag har dock inte bara suttit utan gjort både det ena och det andra, men ibland är de två män här som håller på och då blir det trångt med tre människor som trängs..

Snart är dock köket klart. På onsdag kommer luckorna sen är köket klart. Det svåra nu är att sätta på handtagen på rätt sätt, det är väl ett under om inte någon front förstörs. Men vad gör de? : )

Inatt har Olivia inte mått så bra, hon har haft feber i tre dagar och i natt yrade hon om att hon skulle ha sockar och mössa på sig. Och så hostade hon hela tiden, drack vatten och vaknade stup i kvarten. Hon vill ligga som ett plåster på mig och därför är jag helt slut idag...så jag stannade hemma från skolan, både för att jag verkligen behövde några min sömn och för att hon behövde det (hon vaknar så fort jag kliver upp/rör mig).

Mathias är hemma med sjukt barn och jag studerar hemifrån. Jag ska dock måla lite lister också när jag får tid, och måla i ingången på väven jag satt upp. Jaa..jag satt upp väv, det värsta jag gjort tror jag ; ) Det var ett helvete ska jag säga, att försöka skära i blött papper, det är ju en omöjlighet. Har lärt mig att man ska skära så fort som möjligt efter man satt väven eller vänta efter limmet har torkat. Tips! Sen var jag kvinnlig nog att använda en sax också... ; ) Man får väl vara påhittig? Bra blev det ju...

Barnen sitter just nu bredvid mig och äter makaoner. Äntligen kan vi laga mat, ingen mer hämtmat, är sjukt less på det! Premiärlagat mat på induktionshällen, den var fantstiskt!

Jag längtar till jul, jag vill sluta vara stressad över skolan och bara vara med barnen och Mathias. Längtar så efter min små energiknippen! Älskade barn!

Teo och Olivia i sina nya Blixten-pyamaser:

Kom hit till skolan klockan 7. Under dagen ska jag bli så förberedd på morgonens seminarium som jag bara kan.

Just nu sitter jag och läser om Ledarskap och kom till en aha-upplevelse. Jag har tjatat om att denna kurs är så tråkig men plötsligt läste jag något som föll mig i smaken. De som känner mig vet att barns rättigheter är vad jag är mest engagerad i, än så länge endast diskussionsmässigt. Jag anser att barn är utlämnade och måste ha kringvarande vuxna som ser efter dem när något är galet. Att påstå att föräldrarna vet bäst om sitt eget barn är för mig helt oacceptabelt. Då utlämnar vi dem och låter dem försvinna i mängden av barn som vi inte bryr oss om, om de inte är våra egna. Jag läste nu något som beskriver precis vad jag känner..

"...även i dessa fall har dock föräldern ett mycket stort inflytande, eftersom barn har svårt att jämföra föräldrar med andra föräldrar och därför har en nästan oinskränkt tilltro till de egna föräldrarnas ledaskap. Det är inte säkert att barn ifrågasätter föräldrarna ens när dessa grovt missbrukar föräldraskapet genom alkoholproblem, missburksproblem, misshandel, incest och liknande. Man bör ha dessa förhållanden i minnet, när vuxna klagar över och far illa av dåligt ledarskap på sina arbetsplatser, och vädjar till facket för dess stöd. Barn är i princip helt värnlösa och utlämnade till föräldrarnas inskränkta makt och ledskap, de saknar fack som tillvaratar deras intressen och sällan någon som kan föra deras talan utom möjligen i fall av långvarig grov vanvård (och även då tycks både grannar och sociala myndigheter många gånger ha svårt att förstå vad som pågår, och ingripa). Även om situationen för barnen förbättras något via skärpt lagstifning och ideella organisationer typ Bris samt sociala reformer, så har de ändå fortfarande en mycket svag ställning" (Wolvén, 2000. Att utveckla mänskliga resurser i organisationer).

Brr..kallt! Är så trött i huvudet och känner mig så svag i kroppen efter influensan, lite yr på något sätt. Får inte till något av min individuella uppgift. Ska hålla föredrag på onsdag om kvalitétssäkring. Hittar ingen bra information och hittar ingen bra artikel. Det känns att det snart är jul och jag vill göra såå mycket annat än att sitta i skolan och försöka läsa om nationella kvalitétsregister och state of the art.

Idag har jag haft återkopplingssamtal på dagis om Teo och sen var vi till barnpsykologen. Hon träffade Teo förra veckan och hon uppfattar honom precis som vi gör. Att han har svårt att koncentrera sig på en sak i taget, har svårt att avsluta saker och att det är svårt att hålla kontakt med honom en längre tid utan att han pratar om något annat mitt i ett samtal eller går därifrån mitt i ett samtal etc. Hon sa att han verkar lite splittrad, mer svårt att koncentrera sig än andra barn. Hon sa också att hon förstod att han måste kräva mycket och att vi på så sätt har det svårt med honom och förstod att vi måste haft det jobbigt. Måste säga att det var helt underbart att prata med någon som förstod precis vad vi upplever och de svårigheter vi har med honom. Plötlsligt förstod någon hur jobbigt vi haft det. Det är inte bara ett periodvist trotsigt barn som alla andra barn utan han kräver jätte mycket av oss. Det är skönt att höra att man inte bara är en trött mamma som knappt orkar med sitt barn utan att han faktiskt kräver mer än andra barn. Att man får en orsak till sin trötthet som kan vara så mycket värre än hos andra föräldrar. Nu ska Teo få gå en lite basutredning med lite olika små uppgifter så får vi se vad det visar. I slutändan är det enda vi vill att veta hur vi ska kunna hjälpa honom på bästa möjliga sätt för att han ska kunna utvecklas så bra som möjligt.