Jag önskar jag kunde ta dig till en solig plats där det inte fanns några bekymmer i världen. Hålla om dig hårt och finnas så nära att vi delar andetagen. Men finns det något jag lärt mig av dig så är det att vi var och en ansvarar över våra egna liv. Vi kan inte ta över, bara lindra. Och skulle vi vandra in i själen och ta emot varje fall så skulle vi inte längre utvecklas eller finna den ro vi behöver. Men jag finns här, lite trasig och skitig av mitt eget inre arbete men med en massa mod och stundvis bestämd energi. Med insikt och en otvivelaktig klar syn där jag finns vid din sida så länge du vill ha mig där.

 

Patrik

1 juli 2010 21:05

Så kloka, varma och glädjande ord. Jag vet att du finns där och det är underbart. :)

Älskling.

http://http

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag läser mitt senaste inlägg och ler lite för mig själv. Om jag ändå vetat om allt som hände sedan. Men hade jag velat veta? Fler val gjordes, vissa som var rätt och vissa som visade sig vara fel. Som vanligt, ångrar jag ingenting. Idag sitter ...

Ja nu är nya året här. 2011 var ett händelserikt år. Jag tog mig igenom utbildningen och blev äntligen sjuksköterska, jag förlovade mig med en underbar man och jag tog körkort. Det har varit ett år som begärt kämparglöd! Jag gick all in och bestämde ...

Idag fick Teo sig en aha-upplevelse. Jag hoppas att informationen som han snappade upp stannar kvar. Han har väldigt svårt att bli motiverad till att städa efter sig som så många andra barn. Det är bara det att han gör det inte vad man än säger. M...

Jag tror att det finns ett glapp mellan kvinnor och män som gör att man ibland inte riktigt förstår varandra. Kvinnor vill ha den där gränslösa kärleken som syns och hörs, tror jag. Kvinnan vill bli upplyft i sina höfter och höra att hon är den vackr...

Dagen efter blir jag alltid lite filosofisk. Jag stod och väntade på bussen och det var kallt som fan. Men utanför hållplatsens trevliga lilla kur, var det åtminstone sol, så där stod jag och försökte värma mig. Inne i den lilla kuren var det skugga ...