Ibland kommer verkligen sådanna där faser i livet då man inte riktigt är sig själv. Någon sorts trots över det vanliga och livets gråa vardag. Som tonårstrots fast bara mot sig själv. Man funderar på om man verkligen har det så jävla bra som man trott och vad det finns mer man inte upptäckt, sett och upplevt. Man får lite panik, dagarna går och man kräver att någonting ändras. Någonting som får livet lite mer spännande. Kanske sätter man igång projekt, reser bort, klipper håret eller tatuerar sig. Eller så tillåter man bara sig tänka sådant som man inte riktigt borde även om det bara är en tanke. Man kanske behöver sådanna processer ibland, för att komma på idéer eller bara för att rensa huvudet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag läser mitt senaste inlägg och ler lite för mig själv. Om jag ändå vetat om allt som hände sedan. Men hade jag velat veta? Fler val gjordes, vissa som var rätt och vissa som visade sig vara fel. Som vanligt, ångrar jag ingenting. Idag sitter ...

Ja nu är nya året här. 2011 var ett händelserikt år. Jag tog mig igenom utbildningen och blev äntligen sjuksköterska, jag förlovade mig med en underbar man och jag tog körkort. Det har varit ett år som begärt kämparglöd! Jag gick all in och bestämde ...

Idag fick Teo sig en aha-upplevelse. Jag hoppas att informationen som han snappade upp stannar kvar. Han har väldigt svårt att bli motiverad till att städa efter sig som så många andra barn. Det är bara det att han gör det inte vad man än säger. M...

Jag tror att det finns ett glapp mellan kvinnor och män som gör att man ibland inte riktigt förstår varandra. Kvinnor vill ha den där gränslösa kärleken som syns och hörs, tror jag. Kvinnan vill bli upplyft i sina höfter och höra att hon är den vackr...

Dagen efter blir jag alltid lite filosofisk. Jag stod och väntade på bussen och det var kallt som fan. Men utanför hållplatsens trevliga lilla kur, var det åtminstone sol, så där stod jag och försökte värma mig. Inne i den lilla kuren var det skugga ...