Plötsligt ligger man där och morgonen är inte alls sig lik. Den är lite underbarare. Hör andra röster, känner annan lukt och hud. När jag vaknar känns allt så bra, allt känns så lugnt och stilla. Det är inte alls främmande att vara i allt det nya, som det så ofta kan göra. Det förvånar mig lite. Kanske skrämmer det mig lite också. Men det får vara, för jag njuter av varje liten bit av det jag får. Finns ingen plats jag hellre varit idag när jag vaknade och fick presentera mig som ett år äldre, och inte bryr jag mig om vart jag är nästa år. Inte idag, idag är jag här.