Ibland känner jag bara att man får tänka ett steg längre. Ni vet livet, det varar numera runt 80år, allt fler lever förvisso till närmare 100. Men åren går fort, 23 blir 30 i ett naffs. Det känns som om mina barn funnits i evigheter men det är inte många år. Vad har jag givit mina barn? Vad har jag gjort den här tiden? Man minns mycket av det dåliga och det handlar ofta om städning, diskning, barn som skriker. Barn som ska läggas, barn som inte sover, barn som inte äter och barn som inte vill och inte vill och inte vill. Men det senaste året har varit lättare än förut, just för att jag inte lyssnar på någon annan än mig själv och på mina barn. Jag skiter i måsten om jag behöver. Jag skiter i om folk tycker att vi är äckliga om Oliva geggar ner ett täcke och vi tar bort det och inte hinner ta på ett nytt inför natten. Jag skiter i om folk tycker att våra barn ska lägga sig innan 21 på kvällen fast de inte är trötta då. Jag skiter i om vi kanske äter 19 eller kanske till och med 20 nån helgdag och barnen får ett äpple till förrätt.

Jag vill bara säga att vi kämpar så mycket för något som folk fått från sin egen uppfostran. De kan inte leva utan rutinerna och tror att det är överjävligt om inte barnen får detsamma. Sällan folk tänker på att manin de fått att aldrig somna ifrån disken kan komma ifrån detsamma. En mani som i slutändan kan göra slut på ett förhållande som annars är underbart. Eller som kan göra stressen i vardagen outhärdlig.

Allt är inte svart eller vitt, det är oerhört svårt att gå emot strömmen och säga att rutiner inte är livsviktigt. Jag säger inte att det inte är viktigt...jag säger att man får tänka på vad man gör! Man ska alltid tänka på vad man gör, även när det gäller sådant som är inprentat som hur vi hälsar på varandra och hur vi möter folk i olika åldrar etc etc.

Jag vill också säga att vi måste börja njuta av livet, släppa de måsten som inte behövs och börja känna efter vad som är viktigt i livet. Vad är viktigt i livet??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag läser mitt senaste inlägg och ler lite för mig själv. Om jag ändå vetat om allt som hände sedan. Men hade jag velat veta? Fler val gjordes, vissa som var rätt och vissa som visade sig vara fel. Som vanligt, ångrar jag ingenting. Idag sitter ...

Ja nu är nya året här. 2011 var ett händelserikt år. Jag tog mig igenom utbildningen och blev äntligen sjuksköterska, jag förlovade mig med en underbar man och jag tog körkort. Det har varit ett år som begärt kämparglöd! Jag gick all in och bestämde ...

Idag fick Teo sig en aha-upplevelse. Jag hoppas att informationen som han snappade upp stannar kvar. Han har väldigt svårt att bli motiverad till att städa efter sig som så många andra barn. Det är bara det att han gör det inte vad man än säger. M...

Jag tror att det finns ett glapp mellan kvinnor och män som gör att man ibland inte riktigt förstår varandra. Kvinnor vill ha den där gränslösa kärleken som syns och hörs, tror jag. Kvinnan vill bli upplyft i sina höfter och höra att hon är den vackr...

Dagen efter blir jag alltid lite filosofisk. Jag stod och väntade på bussen och det var kallt som fan. Men utanför hållplatsens trevliga lilla kur, var det åtminstone sol, så där stod jag och försökte värma mig. Inne i den lilla kuren var det skugga ...