Jag kommer ihåg en dröm jag hade när jag var liten. Jag drömde att jag kunde klättra upp i en dörröppning och sätta mig i hörnet av taket...helt omöjligt alltså. Jag tittade ner på alla och kände mig fri på något sätt. I drömmen ropade jag på pappa "titta på mig". Han tittade på mig och sa bara att jag skulle komma ner därifrån. Jag sa "men är det inte konstigt att jag sitter här uppe, det borde inte gå". Det är en som där dröm som jag inte kommer ihåg var en dröm utan känns som ett minne, men det är ju såklart omöjligt att det är ett minne.

Jag har alltid frestats av att göra det omöjliga, pressa mig själv, hitta nya vägar och utvecklas. Ibland har man ingen möjlighet och ibland har man får många möjligheter. Det är lätt att bränna ut sig själv när man tar på sig för mycket. Jag har svårt att säga nej tack till något som jag tror kan göra mig en erfarenhet rikare eller som kan utveckla mig i huvudtaget.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag läser mitt senaste inlägg och ler lite för mig själv. Om jag ändå vetat om allt som hände sedan. Men hade jag velat veta? Fler val gjordes, vissa som var rätt och vissa som visade sig vara fel. Som vanligt, ångrar jag ingenting. Idag sitter ...

Ja nu är nya året här. 2011 var ett händelserikt år. Jag tog mig igenom utbildningen och blev äntligen sjuksköterska, jag förlovade mig med en underbar man och jag tog körkort. Det har varit ett år som begärt kämparglöd! Jag gick all in och bestämde ...

Idag fick Teo sig en aha-upplevelse. Jag hoppas att informationen som han snappade upp stannar kvar. Han har väldigt svårt att bli motiverad till att städa efter sig som så många andra barn. Det är bara det att han gör det inte vad man än säger. M...

Jag tror att det finns ett glapp mellan kvinnor och män som gör att man ibland inte riktigt förstår varandra. Kvinnor vill ha den där gränslösa kärleken som syns och hörs, tror jag. Kvinnan vill bli upplyft i sina höfter och höra att hon är den vackr...

Dagen efter blir jag alltid lite filosofisk. Jag stod och väntade på bussen och det var kallt som fan. Men utanför hållplatsens trevliga lilla kur, var det åtminstone sol, så där stod jag och försökte värma mig. Inne i den lilla kuren var det skugga ...