Jag gick in på en gammal kommunity och tittade på en massa gamla blogginlägg från 2001-2002. Det var intressant att läsa, så mycket känslor man hade. Hur som helst så hittade jag ett utdrag ur den första teatern jag var med i. Momo eller kampen om tiden. Så teatervänner som läser min blogg, läs och känn nostalgin.

En scen ur Momo eller kampen om tiden:

Fusi -Har ni märkt vad som är konstigt med tjejen?
Jag har upptäckt att hon är annorlunda än oss, hon kan konsten att lyssna.
Det säger du..jag då..hör på mig...ser ni att lyssna är en stor konst som mycket få människor behärskar, har ni sett hennes ögon så dom lyssnar.

Liliana -Hon säger inget.

Claudia -Inte frågar hon något.

Maria -Hon bryr sig om var och en.

Ettore -För ett ögonblick så kändes det nästan som om jag var -någon.

Liliana -Och när hon tittar på en med sina stora mörka ögon så dyker det plötsligt upp tanker i huvudet som man inte anade att man hade.

Nicola - Hon lyssnar så att obeslutsamma människor får en knäpp och vet vad dom vill.

Daria -Och är man blyg så blir man i nästa stund djärv och fri.

Nino -Dom nervösa blir trygga och dom tungsinta blir glada skitar.

Paolo - Och om någon tycker att hans liv är totalt förfelat och meningslöst som om man är en nolla bland miljoner..., ni vet de där stunderna när man faller ner i ett stort svart hål, duns, tomt, inget blir som man tänkt sig.

Fusi -Och om man då går fram till lilla momo..och för henne berättar allt...då förstår man. Att jag egentligen är något unikt som bara existerar en gång i människosläktets hela historia och jag alltså tvärtom är något mycket speciellt för hela världen på mitt alldelas särskilda vis.

 

Fredrika

18 februari 2010 14:39

Åh! Det där kommer jag ihåg... Lustigt med manusläsning. man har alla manus gömda i ryggmärgen, knepigt!

 

Grå 7 (eller vem jag spelade)

27 februari 2010 08:34

Galet länge sedan.. Men det var roligt :]

http://frida-martina.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag läser mitt senaste inlägg och ler lite för mig själv. Om jag ändå vetat om allt som hände sedan. Men hade jag velat veta? Fler val gjordes, vissa som var rätt och vissa som visade sig vara fel. Som vanligt, ångrar jag ingenting. Idag sitter ...

Ja nu är nya året här. 2011 var ett händelserikt år. Jag tog mig igenom utbildningen och blev äntligen sjuksköterska, jag förlovade mig med en underbar man och jag tog körkort. Det har varit ett år som begärt kämparglöd! Jag gick all in och bestämde ...

Idag fick Teo sig en aha-upplevelse. Jag hoppas att informationen som han snappade upp stannar kvar. Han har väldigt svårt att bli motiverad till att städa efter sig som så många andra barn. Det är bara det att han gör det inte vad man än säger. M...

Jag tror att det finns ett glapp mellan kvinnor och män som gör att man ibland inte riktigt förstår varandra. Kvinnor vill ha den där gränslösa kärleken som syns och hörs, tror jag. Kvinnan vill bli upplyft i sina höfter och höra att hon är den vackr...

Dagen efter blir jag alltid lite filosofisk. Jag stod och väntade på bussen och det var kallt som fan. Men utanför hållplatsens trevliga lilla kur, var det åtminstone sol, så där stod jag och försökte värma mig. Inne i den lilla kuren var det skugga ...