http://www.aftonbladet.se/temautbildning/article5788494.ab

Men äntligen!! Hur länge har man inte väntat på detta??????

Jag är less på att ha det stökigt hela tiden, hur man än gör så är det alltid stökigt. Har vi gjort det klanderfritt så ser det lika jävligt ut dagen efter. Det är irriterar skiter ur mig! Och det irriterar mig ändå mer när man får kommentarer om det precis som om det är något någon har med att göra. Jag irriterar mig på pedantiska människor som städar hela tiden, när de kommer hem tills de går och lägger sig för att hålla allt på topp. De bråkar, skriker och är arga på varandra jämt och jag undrar varför livet plötsligt går ut på att ha det så fint hemma som möjligt? Så motpolerna möts. Men vem vill egentligen tänka tillbaka och se att man bara städat hela tiden. Att man åker bort för att slippa städa visst men det är farligt att inte njuta av varandra mer än någon gång per år. Det gäller både par och barn-föräldrarrelationer. Men visst får man hjälpas åt och ha det hyffsat så att man inte blir snurrig i huvudet men det behöver inte vara så himla noga med tanke på konsekvenserna i vardagslivet. Vardagslivet kan vara nog trist utan att behöva vara arga på varandra, eller behöver folk vara arga på varandra för att veta att de lever?

Ibland undrar jag.

Hur som helst, vem vill man ha det fint inför? Har man något eget kontrollbehov eller är det för att man faktiskt kan få främmande? Jag tror att det har med hur man är uppfostrad att göra. Folk får ångest så fort något är framme, en tröja i soffan eller tallrikar på diskbänken..bara synen får deras fingrar att rycka och är man inte på samma nivå som den personen så råkar man snart illa ut.

Har tagit reda på forskning och detta är grältoppen hos par:

Hejhopp!

Ringt till vårdcentralen idag och det lät hemvård från början tills jag övertygade för att få en tid ; ) Ibland måste man, jag måste veta vad det är så jag kan fortsätta praktiken! Hon frågade om jag hade feber och att det var rätt avgörande men vi har ingen termometer som funkar. Jag har kännt mig febrig men inte vet jag...och just nu känner jag mig inte diret febrig men väldigt dålig...det är ju svårt att förklara. Tänk att det kanske är jag som sitter på andra sidan luren sedan...

När jag ringde dit så är det ju en guide med knapptryckningar och det var seriöst den dåligaste gjord! När jag tryckte en knapp så började de prata så fort att jag inte hann höra det första de sa. Ringde flera gånger innan jag förstod vad jag skulle göra. Tyckte de sa vikt när de sa namn *haha*. Och ingenting avslutade samtalet utan det är bara tyst så får man trycka av, ingen avslutande fyrkant eller "tack för ditt samtal, vi ringer dig så fort vi kan" eller dyligt. Så man förstod aldrig om man var klar, om de fått samtalet.

Mathias har ju också varit sjuk länge men kännt sig lite bättre men idag har han också ont i halsen och känner sig sämre igen, han var så förvirrad imorse att han inte ens märkte att han åkte in på firman kl 8 istället för 7 så han kom för sent. Han vände och blev hemma idag.

Uppdatering: var till vårdcentralen och de tittade i min hals, behövde inte ta halsprov eller känna på halsen utan fick penicillin utskrivet direkt med motiveringen att jag ska ha det hur som helst vad det än är för något eftersom det inte alls såg bra ut. Villken tur att jag insisterade på att få komma till vårdcentralen! Om jag börjar med tabletterna idag så kan jag jobba imorgon. Yes!