Idag har jag tvättat. Vad roligt att veta va? Det var varmt och jävligt, sen kom man ut till fina regnvädret. Varför har vi ingen tvättmaskin inne i lägenheten? Hur jävla snål får man vara egentligen? Det blev två IKEAblå stora kassar med tvätt plus en massa handdukar som fick åka under vagnen. Ena maskinen krånglade och gick över en annans tvättid, fick stänga av strömmen. Såklart, vad hade jag annars trott? Något måste väl jävlas ; )

Måste även tvätta imorgon också då jag inte fått bort bärfläckar från vissa av barnens kläder. *suck*

Imorgon är det lekdag på dagis och jag ska skriva poäng då jag är med i föräldrarådet. Tycker det är lite jobbigt med sånt här ändå, åh man måste vara social...det är skitjobbigt! Ingen har något att prata om för alla jobbar/tar hand om barnen och sen inget mer. Och alla är trötta föräldrar som liksom försöker se fräscha och pigga ut. Hoppas jag hinner duscha imorgon då...vill ju inte att någon tittar snett på mig ; )  

Ska försöka köpa böckerna till skolan nu så jag kan plugga när Teo är på dagis. 1000spänn kostar två av de fyra viktigaste böckerna. Plus att det är 6st till, men där får bibblan rycka in. Men någon bok måste jag köpa nu. Börjar få panik och jag menar det. Jag är som Nalle Puh, full av ludd i hjärnan. Hur ska jag klara det här??? Jag måste börja plugga NU om jag ska ha en chans i helvete. Jag kan inte ens förklara hur mycket man ska kunna på den tentan. Och jag tvivlar inte en sekund på att det är en av de svåraste tentamen som man kan göra på vårt universitet. Och jag som inte kan minnas 20glosor. Jag kommer ihåg när Mathias skulle försöka förhöra mig på tyska glosor i ettan på gymnasiet. Han höll på att skratta ihjäl sig!

Har kommit på att jag tänker Teo leo lej när jag tänker på Teo. Nyss tänkte jag "undra vad Teo leo lej gör nu" (på dagis). Tänker jag alltid i ord? Konstigt iaf. Undra vad Teo kommer tycka om sina "smeknamn" när han blir större.
Det får mig att tänka på vad jag kallade syrran när hon var liten "Carro barro superskallo". Haha!!! Det tyckte hon inte om. Stackarn vad hon stått ut med! Det var inte ett genomtänkt namn heller utan det bara kom.

Mathias kallas ju för Matte men jag är nog en av de få som inte kallar honom det. Har aldrig gjort det. Vi träffades ju via internet (typ) och chattade och han skrev alltid /matte. Men ändå blev det Mathias. Jag låter nog som en kärring när jag ropar på honom. "MATHIIIAAAS!!!!"

Själv kallades jag får vonkan och vonkis när jag var yngre. Inte särskillt smickrande. Det var väl jag då men efter ett tag var det inte jag, då sa jag att jag inte ville bli kallad det och då gjorde inte folk det heller.